.... sen vår älskade Disa föddes och försvann från oss.

6 månader låter inte som så länge sen men det har känts som en livstid! Mina känslor pendlar upp och ner som den värsta berg-och dalbana och ingen dag är den andra lik... jag upprätthåller min fasad utåt och de flesta tycker nog att jag är så glad och pigg och så otroligt aktiv men när jag kommer hem och tankarna samlas så kommer även ångesten och den oerhörda sorgen!

Vi var hos kuratorn igår och mötte på vägen 2 bebisar i babyliftar... jag kände bara att det var väl typiskt .... hade det varit för 5 månader sen så hade jag önskat dem åt h-e! Att man kan ha så starka känslor inom sig, att inte kunna unna någon ett barn, blir mörkrädd när jag tänker på det. Nu har det som sagt blivit bättre, istället skulle jag vilja säga till föräldrarna jag möter att de ska vara så jätte jätte tacksamma för det underverk de har fått!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det betyder ju att våren ska vara här... dock känns det inte alls som det borde vara... jag skulle ju ha en barnvagn att skjuta på när jag går mina promenader med Bonzo. Istället finns det bara ett stort, svart tomrum i mitt bröst... saknaden efter D...

Härliga jul.... jobbiga firande... härliga barn.... saknade barn som inte finns men som skulle ha varit här hos oss... älskade Disa.... enormt saknade gumman... ...

Så var det Lucia igen då... tvillingarna som går i tredje klass ska lussa i kyrkan... hade väl tänkt fira denna dag med att pryda bebisen i glitter och försökt tysta den när den illskrek i kyrkan... men så blev det inte...   Livet har blivit värr...

Andra släktträffen sen Disa dog... första gången var pest och pina... ingen frågade någonting om vad som har hänt eller något om henne. Idag var det lite annorlunda, några vågade fråga dels hur jag mådde och spinna vidare på det. Jag berättade hur ja...

Idag var jag åter igen på ett besök på kvinnokliniken, det känns som jag har varit där hur många gånger som helst sedan Disa dog. De har ju inte hittat några fel på vare sig mig, Peter eller Disa. Det känns ju iaf skönt att det inte var något som ber...